Bla bla bla...

Skönt att få byta

sociologen Anthony Giddens

mot

det inofficiella koklandslaget

för ett tag.

Jag tror jag lider av samhällscurling. Även känd som vanlig jäkla lathet. Jag har haft det för enkelt hittills. Vill supergärna lära mig om Giddens, Marx, Durkheims, Parsons, Bourdieus, Habbermas, Webers etc etc teorier om agenter och samhällsstrukturer. Men helst utan egen insats. In med ett chip info om grabbarna grus i min hjärna och jag förvaltar kunskapen med största glädje. Men när betalningen är timmar av prestationsångest blir läget annorlunda. Jag börjar sakterligen förakta de satans stofilerna som stjäl av min fritid genom sina högtravande tankar. Jag är så jäkla orättvis.

Gôtt mos, eller?

Den svensk-italienska integrationen fortgår i Bristol. Igår var jag på fotboll på en sportklubb och såg Zlatan göra mål för Inter. Därefter försökte jag mig på stadens nattliv som sedvanligt slutade på White Harte där stämningen var tät då Sverige besegarade Italien i vad som kan ha varit århundradets sämsta biljardmatch. Men italienarna är inte de som hänger läpp. Så här summerar Fabbe läget:

La dolce vita?

Just varit med Fabrizio och kollat på dokumentären loudQuietloud om rockgruppen the Pixies. Den var sjukt sorglig. Medlemmarna var fyrtio, deprimerade, introverta, tråkiga, och håglösa. Det var allt man inte vill vara. Är inte framgång och lycka samma sak? Dokumentärer har en tendens att få mig att återupptäcka saker jag jobbat på att glömma. Min rockdröm är död. Igen.

Ansluten!

Jonathan är dagens kille. Han läser computer science och har idag styrt upp det trådlösa bredbandet hos oss! Tack till Jonathan. Klippan.

Fakta Jonathan

Ursprung: Paris
Ålder: 23?
Favoritfärg: Pastellfärger
Intressen: Brudar, bärs, datorer och sport
Kodnamn: Grottmannen
Superkraft: Styr upp MITT Internet
Me likie?: Såklart!

Nu ska jag dra på mig mina pizzakläder och avnjuta Silvias hembakade italienska pizza och Mauros hemköpta engelska tårta. Gött med fredag!

Motvind

Det gar segt nu alltsa. Inget serverat pa silverfat. Jag maste styra upp med skolan, med banken, med hyran, med mina borttappade klader, med tristessen, med stressen med tiden. Det ar pa tiden. Men jag ser ett ljus i tunneln. Ett besoksljus. Lyx!


Internet hemma imorgon da?

GOTEBORG!

Just precis nu vill jag bara aka hem. Ska lamna den syrefattiga datorsalen och vanda vinden. Vem vet? Jag kanske har fatt internet hemma! Dra pa trissor liksom.

Bitter? No, I just love to complain.

Fint med helg. Tunggungs ganghang pa fredagen med digitalkamera i fokus. I lordags akte jag till London med Katja-fran-Finland for lite turistig shopping i centralaste av centrala London. Pa Camden Market var det vanligare med svenska an att hora folk saga cheers i Bristol. Kalasknas. Pa Oxford Street gick vi i affarer som finns runt varenda horn i Goteborg. Nasta Londontripp ska jag gora utan svennigaste finnen i England och hitta mitt London. Banne mig! Jag ska dessutom hitta mitt sanna jag och forverkliga mig sjalv nu nar jag ar utomlands. Ha ha! Var pa fest i Bristol nar jag kom hem. 4 personer mer kvadratmeter. Vi ar som djur vi utbytesstudenter. Djur i bur.

(Forresten far jag eventuellt internet hemma pa torsdag. Da javlar ska jag bildblogga mig blodig!)

Varannan brud?

Borgarbrackorna har satt inkompetenta damer pa ministerposterna for att sedan kunna satta in gubbe efter gubbe i regeringen utan att folk klagar. Men jag genomskadar. De ar sluga de dar bakatstravarna. Javla patriarkat. What's with Sweden today? What's with today today?

Matkultur

Engelsmannen ar galna. De ater pizza med pommes frites utan at skammas. Tyskarna koper fardiglasanger varje dag och jag har inte sett roken av nagon surkal. Fransmannen och fransyskorna haller lag matprofil. Italienarna har grymmaste koket. Igar var jag pa ANNU en tiramisufest nar Monica fyllde 25. Me peace il tiramisu! Me peace l'italia! Svenskarna ar lite mer bekvama. Mat fran burk ar devisen. Gott+gott=jattegott? Eller hur fungerar det egentligen?

Cheers!

Cheers ar typ det tontigaste ordet jag vet. Och det ar banne mig vanligare har an plastpasar i Sverige. England ar sa 1900-tal.

Människor

Jag vet att ni vet, men jag måste ändå säga det. Jag älskar människor! Alltså människor är det bästa jag vet. Nästan alla dessutom (förutom indie-kidsen förståss).
Människorna här är grymma. Idag vaknade jag till exempel av att min granne parisaren Charles knackade på dörren och frågade om jag ville ha pannkakor. Han gjorde dom igår och tyckte att det var synd att jag inte hann äta några (eftersom jag var två timmar senare till festen än alla andra såklart). Alltså, tack. Dom var görgoda! Och tysken, fransken och Bellman är också så himla bra människor. Alltså, jag bor i värsta sjyssta-stämning-läggan. Och dom som inte bor där är också topp!
Men bäst är ju såklart ni gräsrötter hemma. Att få mejl, sms, samtal från er eller bara vara nostalgisk och sentimental gör mig så sjukt glad. Jag är så himla lyckligt lottad. Underbara underbara ni!

Utbytesstudenten

Hur utbytesstudent är du? Jag är SÅHÄR utbytesstudent. No kiddin'!

Och det här är två av mina utbytesstudentfavoriter:

Nu ska jag till IKEA och tillåta mig vara hur jävla patriotisk som helst. För jag ÄLSKAR Sverige!

Floppen

Om man vill traffa folk med liknande intressen som en sjalv kan man ga med i olika societies pa Bristol university. De har jag forstass gjort. "The Great Ale Society", "The Wine Circle Society", "The Indie Society" samt snart aven "the Scandinavien Society". Ar det inte jag i ett notskal?

Igar var jag pa min forsta society-traff med Indie-folket. Ha ha! Varfor trodde jag att jag skulle ha nat gemensamt med indiefolk? Jag hatar indiefolk. Om det fortsatter sa har kommer jag snart borja hata folk som gillar vin, ol och Skandivanien ocksa. Hjalp!

Vänstertrafik

Gött! Jag har inte blivit överkörd idag heller!

Ingen mer räkmacka?

Ojda. Skolan ar visst inte bara guld och grona skogar. Det kommer behovas lite tungjobb i host. That's bloody terrible. Jag tror jag maste ga till Habitat och kopa mig en snyggdyr vackarklocka som trost. Sen kommer jag bli aspepp pa att ga upp varje morgon och plugga. Eller?

Med en klackspark

Men hejsan hoppsan! Vem ar det som pallar trycket att inte vara Web-Ida? Jo, det ar jag det.
Jag trivs fortfarande bra i Bristol och springer upp och ner for de branta backarna som om vore jag menad for det. Jag iklader mig aven rollen som utbytesstudentstereotyp med ett leende och vagar vagra ett brittisk uttal. Italienska ar min nya melodi. Me peatche la Caprissocia!
Borjade skolan idag och har just varit pa min Gender relations-kurs och min Research methods-kurs. Lite oroad over studienivan men jag sparar angesten till senare blogginlagg.

Mest pepp just nu: Klara mig sjalv!
Mest opepp just nu: Klara mig sjalv!

Pengar rullar in som de ska(det gar bra nu)

Varit i Bristol i tre dagar nu. Kanns dock som jag varit har i veckor. Staden verkar kul och manniskorna ocksa. Fa doda stunder hittills. Mycket att styra upp med registreringar hit, och klaga-pa-var-lata-hyresvard-dit. Gillar tempot. Gillar laget! Men en internetfri varld ar inte en varld jag vill leva i. En internetfri varld ar som en svulst pa samhallskroppen som Ake Gren skulle sagt. Och svulster ar inte min kopp te precis.
Men i ovrigt ar det som sagt topp. Borjar skolan pa mandag och registerar mig imorgon. Jag tror det kommer bli bra att plugga. Ge det till mig bara!

Framme

Jag ar i Bristol nu. Resan gick okej. Men om det ar fyra saker jag rekommenderar nar det kommer till att resa sa ar inte att aka tunnelbana i London med 40 kg packning en av dem. Desto skonare att vara framme nar man jobbat hart for det.
Igar blev jag bjuden pa mat och var pa min forsta Bristolkrogrunda. Det var trevligt. Jag bjod pa snus. Sverige har kommit till Bristol(raknade just cdsen pa biblioteket. De svenska titlarna var Abba, Nikolai Dunger, Roxette och Wannadies).
Den storsta motgangen just nu ar att vi inte har Internet hemma som jag trodde. Min bibblodatatid gar ut om fyra. Men jag ska forsoka uppdatera sa ofta jag kan. Hasta la vista babies till dess!